animal

animal, n. et adj.


1. n. sg. dēor/dīor (nt. a) > a.m. deer, got. dius (nt. a), v.n. dýr (nt.), v.h.a. tior (nt. a) > all.m. Tier, v.s. dior, v.fr. diār (nt.) ♦ nēat (nt. a), v.n. naut, v.h.a. nōz, v.fr. nāt ♦ nī(e)ten/nē(o)ten/nȳten (nt. a). (POUR LA NOURRITURE) fēdels (m.) ♦ mæstling sli(e)ht/sle(a)ht/slyht/slæht (m. i), v.h.a. slahta, v.fr. slachte. animal à quatre pattes fiþerfōtnēat (nt. a) ♦ fiþerfōtnīeten (nt. a). animal engraissé fēdels (m.) ♦ mæstling. animal estropié gādinca (m. ?). animal marin sǣwiht (f. i) ♦ meredēor, v.h.a. meritier {nt. a} ♦ wǣgdēor (nt. a). animal nuisible bita (m. an) ♦ gāsrīc wild(e)dēor/wild(ē)or (nt. az/iz), v.fr. wil(d)diār. animal qui tète encore dīend meolcdēond/milcdēond/meolctēond (m. nd) ♦ meolcsūcend (m. nd). animal solitaire āngenga (m. an) ♦ sundorgenga (m. an).


2.
n. pl. animaux (ESPÈCE) dēorcynn (nt. ja). animaux attelés ensemble geoctēma/iuctēma/ioctēma (m. an) ♦ getīeme/getȳme (nt.) ♦ tē(a)m/tȳm (m.) > a.m. team, v.n. taumr (m.), v.h.a. zoum (m.) > all.m. Zaum, v.s. tōm, v.fr. tām. animaux de boucherie sli(e)ht ←. animaux domestiques ǣht/ēaht, got. aihts, v.n. átt, v.h.a. ēht {f. i} ♦ i(e)rfe/ærfe/yrfe (nt. ja), got. arbi (nt. ja), v.n. arfr (m.), v.h.a. erbi/arbi (nt. ja) > all.m. Erbe, v.s. erƀi (nt. ja), v.fr. erve (nt. ja) ♦ cē(a)p (m. a) > a.m. cheap, v.n. kaup (nt.), v.h.a. kouf (m. a) > all.m. Kauf, v.s. kop (m.), v.fr. kāp (m.) ♦ cwicǣht/cwycǣht (f. i) ♦ feoh/feah/fioh/fēa (nt. a) > a.m. fee, got. faihu (nt. u), v.n. fé (nt. a), v.h.a. fihu (nt. u) > all.m. Vieh, v.s. fehu/feho (nt. u), v.fr. fia.


3. 
adj. nī(e)tenlic/nȳtenlic/nētenlic.