serrer

serrer, v.


1. vt.a. (resserrer, comprimer) (ge)þē(o)wan/(ge)þēon/þȳ(w)an/þī(w)an/þȳ(ga)n (Vf1), got. gaþiwan (Vf3), v.h.a. dūhan (Vf1) ♦ geþringan (VF3). serrer à la gorge āsūcanwyrgan (Vf) > a.m. worry, v.h.a. wurgan, v.fr. wergia. serrer l’un contre l’autre (ge)þē(o)wan ←.

b. (pincer) twengan (Vf) > a.m. twinge, v.h.a. zwengen.

c. (SA MAIN) (ge)clyccan > a.m. clutch ♦ (ge)cryppan (Vf).

d. serrer de près (UN ENNEMI) (ge)þē(o)wan ←.

2. se serrer, vp. (FOULE) getingan (VF3) ♦ þringan (VF3), got. þreihan (VF1), v.n. þryngva (VF3), v.h.a. dringan (VF3) > all.m. dringen {VF3}, v.s. thringan. se serrer les uns contre les autres þiccian (Vf2).