infirme

infirme, adj. et n.


1. adj. forwered/forwerod hrēosendlic lēf/līf, v.s. lēf, v.fr. lēf ♦ sēoc > a.m. sick, got. siuks, v.n. sjúkr, v.h.a. sioh/siuh > all.m. sieh, v.s. seok/siok/siak, v.fr. siak/siek ♦ tīdriende tī(e)derlic/tēderlic/tȳderlicþynne (ja/jō) > a.m. thin, v.n. þunnr, v.h.a. dunni (ja/jō) > all.m. dünn ♦ un(ge)trum untrumlic.


2.
n. ādliga (m. an) ♦ crēopere (m. ja) ♦ crypel/creopel (m.) > a.m. cripple ♦ lama/loma (m. an) > a.m. lame, v.n. lami, v.h.a. lam > all.m. Lahm ♦ lēfmon (m. th. rac.) ♦ sēoca (m. an) ♦ geslegen þrōwere (m. ja). infirme de l’enfer (DIABLE, DÉMON) ādloma/ādlama (m. an).