inoccupé

inoccupé, adj.


1. (désœuvré) īdel/ȳdel > a.m. idle, v.h.a. ītal > all.m. eitel, v.s. īdal, v.fr. īdel.


2.
(oisif) ǣmettig/ǣm(e)tig/ēm(e)tig > a.m. empty. être inoccupé (ge)ǣmt(og)ian/(ge)ǣmettigan/ǣmtegian/ǣmtigean (Vf2).


3.
(libre : PERSONNE) frēo/freoh/frīo/frioh/frig/frī/frȳ > a.m. free, got. freis, v.n. frír, frjáls, v.h.a. frī > all.m. frei {ja/jō}, v.s. frī, v.fr. frī.