interdire

interdire, v.


1. vt. belēan (VF6) ♦ bewerian/bewergan/bewerig(e)an (Vf1) ♦ forbēodan/forbīodan (VF2) > a.m. forbid, got. faurbiudan, v.h.a. farbiotan > all.m. verbieten {VF2} ♦ foresacan (VF6) ♦ forwi(e)rnan/forweornan/forwyrnan/forwærnan (Vf1), v.s. farwernian ♦ tōcweþan (VF5) ♦ wi(e)rnan/wyrnan/we(o)rnan (Vf1), v.s. wernian, v.fr. werna ♦ wiþcweþan (VF5). (empêcher) ætbregdan/ætbrēdan (VF3) ♦ forelǣtan (VF7) ♦ forestemman (Vf).

2. s’interdire, vp. forbe(a)ran/forbæran > a.m. forbear, got. frabairan, v.h.a. farberan {VF4} ♦ forgān (-mi) ♦ forgangan (VF7) ♦ (ge)fæstan (fram) (Vf1) ♦ mīþan, v.h.a. mīdan > all.m. meiden {VF1}, v.s. miđan.