invité

invité, n.


1. (hôte) fletsittend (m. nd) ♦ gebēor (m.) ♦ gi(e)st/gest/gyst/gæst > a.m. guest, got. gasts, v.n. gestr, v.h.a. gast > all.m. Gast, v.s. gast, v.fr. iest {m. i} ♦ wilcuma (m. an). être l’invité cumlīþian (Vf2) ♦ giestian/gysti(g)an (Vf). en tant qu’invité on gistlīþnesse. groupe d’invités gi(e)stmægen/gæstmægen (nt. a). résidence des invités (DANS UN MONASTÈRE) sprǣchūs, v.h.a. sprāhhūs {nt. a}. séjour en tant qu’invité cumlīþnes (f. jō).


2.
(convive) bēodgæst (m.) ♦ bēodgenēat (m. a) ♦ gebēor (m.) ♦ gemetta (m. an).


3.
invité voleur (INSECTE QUI MANGE LES LIVRES) stælgiest (m. i).