nombreux

nombreux, adj.


1. (abondants) felafeald/felefeald gelōm(e)lic getælfulmanig/monig > a.m. many, got. manags, v.n. mangr, v.h.a. man(a)g/menig > all.m. manch, v.s. manag, v.fr. monich ♦ manigfeald > a.m. manifold, got. managfalþs, v.h.a. managfalt > all.m. mannigfaltig, v.s. managfald, v.fr. manichfald ♦ manigfealdlic micel/micul > a.m. much, got. mikils, v.n. mikill, v.h.a. michil, v.s. mikil ♦ recondlic welmanig. plus nombreux māra > a.m. more, got. maiza, v.n. meiri, v.h.a. mēro/mēriro > all.m. mehrere, v.s. mēra, v.fr. marra/māra. très nombreux for(e)manig/formoni/formaneg mǣst > a.m. most, vh.a. meisto, v.s. mēst, v.fr. mast/mest. devenir plus nombreux manigfealdan/manigfildan/mænigfyldan (Vf1) ♦ manigfe(a)ldian/mænigfealdian (Vf2). moins nombreux lǣssa/lȳssa/lēssa > a.m. less, v.fr. lessa. peu nombreux fēa(wa) (wa/wō) > a.m. few, got. fawai (dat. pl.), v.n. fár, v.h.a. fō(h)/fao, v.s. fāh, v.fr. fē ♦ unmanig selden.

2. (fréquents, répétés) gelōm(e)lic.

3. (divers, variés) mænibrǣde/manigbrǣde.