plaindre

plaindre, v.


1. vt. (ge)miltsian/(ge)mildsian (Vf2) ♦ lissian (Vf) ♦ ofhrēowan (VF2).


2.
se plaindre, vp.a. (gémir, geindre, etc.) hwinsian (Vf), v.h.a. win(i)sōn (Vf2) > all.m. winseln.


b.
(exprimer son mécontentement) becīdan (Vf) ♦ besprecan (VF5) > a.m. bespeak, v.h.a. bisprehhan > all.m. besprechen ♦ ce(o)rian/ciorian (Vf2), v.h.a. kerren > all.m. kerren ♦ (ge)cīdan (ymb) (Vf) ♦ gnornian (Vf2), v.s. gnornon.