puissant

puissant, adj.


1. (qui a du pouvoir) a. anweald/onw(e)ald anwealdig/onw(e)aldig bresne/bræsnecræftig > a.m. crafty, v.n. krǫptugr, v.h.a. chreftig > all.m. kräftig, v.fr. kreftich ♦ geþrȳþed (ge)wielde/(ge)wylde hrōr, v.s. hrōr ♦ maga mægenāgendemægenēacen mægenstrang micel/micul > a.m. much, got. mikils, v.n. mikill, v.h.a. michil, v.s. mikil ♦ miht/meaht, got. mahts ♦ rīce (ja/jō), got. reikeis (ja/jō), v.n. ríkr, v.h.a. rīhhi/rīchi (ja/jō), v.s. rīki, v.fr. rīke ♦ spēdig > a.m. speedy, v.h.a. spuotig ♦ strang/strong > a.m. strong, v.n. strangr, v.h.a. strengi (ja/jō) > all.m. streng, v.s. strang, v.fr. strang ♦ þrymlic þrȳþfulþrȳþig þrȳþlic weald. aussi puissant, comp. égal. efenrīceefenmihtig. très puissant foremihtig/foremeahtigforswīþ mægenheardswīþmihtig þrȳþswȳþ/þrȳþswīþ. être/devenir puissant (ge)strangian (Vf2), v.h.a. strangēn (Vf3) ♦ mæg(e)nian (Vf2) ♦ swīþian (Vf2). devenir puissant gestīþian (Vf2) ♦ (ge)trymman/(ge)trymi(g)an/(ge)tremman/(ge)tremegan/(ge)tremian (Vf1) > a.m. trim. rendre puissant cræft(i)gian (Vf2) ♦ gemæg(e)nian (Vf2) ♦ gestrangian (Vf2) ♦ (ge)swīþian (Vf2).

b. (DIEU) (ge)wealdende mægenrōf mægenstrangmiht ← ♦ mihtfulmihtig/me(a)htig/myhtig/mæhtig > a.m. mighty, got. mahteigs, v.n. máttigr, v.h.a. mahtīg > all.m. mächtig, v.s. mahtig, v.fr. machtich. extrêmement puissant ælcræftig/eall cræftig felameahtig geswīþfram/geswīþfromtīrmeahtig.

2. (efficace, actif) strang ← ♦ swīþ/swȳþ, got. swinþs, v.s. swīđi, v.fr. swīth.

3. (fort, vigoureux) stranglic, v.h.a. stranglīh ♦ swīþ ← ♦ trum(lic). puissant au combat (ÉPÉE) wīgcræftigwīgstrang.

4. (sonore) onswīþlic.