autel

autel, n.


altar(e)/alter (m.) > a.m. altar, v.n. altari, v.h.a. altāri (m. ja) > all.m. Altar ♦ glēdstede/glǣdestede (m. i) ♦ he(a)rg/he(a)rh/hearch/herig (m. u), v.h.a. haruc ♦ mæssesteall (m.) ♦ wēofod/wēofed (nt. ja) ♦ wī(g)bed/wīobed/wīebed/wēobed/wīobud/wēobud (nt. ja). devant de l’autel hæcc(e) (f.). dessus de l’autel tabul(e)/tablu/tabul/tabele (f. ōn) ♦ tabula (m. an), v.h.a. tavalo/tabella (f. ōn) > all.m. Tafel. emplacement de l’autel wēofodsteall/wīgbedsteall (nt. a) ♦ wēohsteall/wēocsteall (m.).